ÅRET 2010
Året började verkligen sämst. Det var en otroligt jobbig och slitsam period! Hela våren var väldigt jobbig. Jag började träna väldigt mycket. Skolan gick bra. Och jag började umgås med gosMaja och hennes polerz mer. Men jag var faktiskt väldigt själv under våren. Sen kom sommaren och jag började umgås med Hanna, Hanna, Minna och Ylva. Vi hade många roliga sommarkvällar tillsammans och jag mådde väldigt bra. Jag jobbade ungefär hela sommaren, fick ihop otroligt mycket pengar.. men de tog slut lika fort som jag fick dom. Aja, lever bara en gång. Jag var i Italien under en vecka och efter det fick jag jobba lite till. När hösten kom och skola började så hände något. Vet ännu inte själv vad som hände, men något hände. Skolan gick dåligare och dåligare. Hela hösten har gått så fort men samtidigt så otroligt sakta för det har varit så jobbigt. För det har det varit, det har varit jobbigt. Jag har varit med Julia och hennes vänner från Åtvidaberg och även Maja och hennes vänner från Motala. Hehe. Men jag isolerade mig totalt under en tid. Ljög om vad jag skulle göra på kvälllarna för att "slippa" vara med. Det var otroligt jobbigt för mig att vara social. Jag skolkade mer och mer. Mina betyg sjönk mer och mer. Det började med att jag åkte till skolan men åkte hem när jag hade varit på en eller två lekitioner. Men efter tiden gick så åkte jag inte alls till skolan. Jag isolerade mig själv, satt i mitt rum och var på gymmet. Det var det jag gjorde. Orkade inget annat. Det är svårt att förklara och förstå. Men jag började gå till Elin och fick reda ut en del. Dethar varit sjukt jobbigt att hålla humöret uppe. Därför har det varit lättare att vara hemma, osocial. Elin har hjälpt mig massor, ångrar inte en sekund att jag har gått dit.
Året 2011
Ska bli bättre! Jag ska komma tillbaka till den gamla Amanda, som jag var i sommras. Kameran och humöret var alltid med mig. Men jag vet att det kommer ta tid och det måste jag kunna acceptera. Jag har på något sätt försökt skynda på det genom att vara glad och tro att det ska lösa allt. Men det har väl blivit tvärtom. Tror att om jag är glad en helg så är jag bättre sen, men det är så mycket svårare än så. Sjukt mycket svårare än så.
Jag kommer springa in i väggen och ramla itu
Innan jag fattar va som hänt, vilka broar jag bränt
Men sanningen bakom ridån är nåt jag ibland ser
Det är då jag hatar mig själv, för jag e patetisk
Lovar och inte håller, det som driver mig finns där
Jag gillar dom som delar mitt synsätt o flyger i min sfärd
Kanske tappat det helt, spelat för många spel
Målat in mig i ett hörn
Det är då jag hatar mig själv, och kommer på det
Kommentarer
Postat av: jonna
finfin amanda! PUSS
Trackback